Från bakväxel till waypoint. 101 cykeltermer förklarade.
Den svenska rätten att fritt röra sig i naturen, oavsett vem som äger marken. Innebär att du får cykla på stigar och vägar, tälta en natt och plocka bär – men du måste visa hänsyn mot natur och markägare. Grundregeln är "inte störa, inte förstöra".
Läs merDet vanligaste underlaget på svenska cykelvägar och landsvägar. Asfalt ger lågt rullmotstånd och möjliggör hög fart med smala däck. Kvaliteten varierar – nylagd asfalt rullar tyst och jämnt, medan äldre beläggning med sprickor och gropar kräver uppmärksamhet.
Cykling som sker uteslutande på asfalterade vägar. Vanligast inom landsvägs- och racercykling, där smala däck och lågt rullmotstånd ger hög fart på jämna underlag.
Mekanismen som sitter på bakhjulets axel och flyttar kedjan mellan kugghjulen på kassetten. Bakväxeln styrs via växelreglaget på styret och gör att du kan anpassa utväxlingen till terrängen.
En nedlagd järnvägsbank som konverterats till cykel- eller gångväg. Banvallar är populära cykelleder tack vare sina flacka lutningar och jämna underlag, eftersom tåg inte klarar branta stigningar.
En minimalistisk form av cykelturism där du fäster lättviktsväskor direkt på cykelns ram, styre och sadelstolpe istället för att använda traditionella pakethållare. Perfekt för den som vill kombinera cykling med friluftsliv och äventyr.
Läs merSpecialdesignade väskor som fästs utan pakethållare på cykelns ram, styre eller sadel. De är lättare och mer aerodynamiska än traditionella cykelväskor och passar bra för gravelcyklar och mountainbikes.
En attack där en eller flera cyklister bryter sig loss från huvudgruppen i ett lopp. Genom att köra hårt försöker de bygga ett försprång som pelotongen inte hinner stänga.
Enheten som klämmer bromsbeläggen mot bromsskivan för att sakta ner cykeln. Det finns hydrauliska och mekaniska bromsok – hydrauliska ger jämnare bromsverkan med mindre handkraft.
En metallskiva som sitter fäst på hjulets nav och bromsas av bromsoken. Skivbromsar ger kraftfullare och mer förutsägbar bromsverkan än fälgbromsar, särskilt i blött väglag.
En teknik där cyklisten hoppar upp med hela cykeln utan att använda en ramp. Man lyfter först framhjulet och sedan bakhjulet. Användbart för att ta sig över hinder som rötter och trottoarkanter.
En liten engångspatron fylld med komprimerad koldioxid som används för att snabbt pumpa upp en cykelslang. Väger bara 15 till 25 gram och fyller ett däck på sekunder. Nackdelen är att den bara räcker för en användning – ta med minst två patroner och en adapter på tur.
Tätsittande byxor eller shorts med en inbyggd sittdyna (chamois) som minskar friktion och ökar komforten vid längre cykelturer. Används utan underkläder för bästa funktion.
En liten dator som monteras på styret och visar information som hastighet, distans, tid och ofta även puls, kadens och watt. Moderna cykeldatorer har GPS och kan navigera längs planerade rutter.
Skyddsutrustning för huvudet, tillverkad av expanderad polystyren (EPS) med ett yttre skal. En bra hjälm ska sitta stadigt, ha god ventilation och vara CE-märkt. Obligatorisk för barn under 15 år i Sverige.
En karta som visar cykelleder, cykelvägar och rekommenderade rutter i ett visst område. Finns som tryckta kartor och i digitala format via appar och webbplatser.
Verktyg för att pumpa luft i cykelns däck. Finns som golvpump för hemmabruk med tryckmätare och som minipump eller CO2-patron för medtag på tur. En minipump bör alltid finnas med i sadellådan – att stå med platt däck utan pump är bland det mest frustrerande som kan hända på cykeltur.
Speciella skor med en styv sula som fäster i klickpedaler via ett kloss-system. Den styva sulan överför trampkraften effektivare till pedalerna jämfört med vanliga skor.
Samlingsnamn för väskor designade för cykling, till exempel sidoväskor (panniers), styrväskor och ramväskor. Vattenavvisande material och reflexer är vanliga funktioner.
Den sträcka du planerar att cykla under en dag på en flerdag cykeltur. En rimlig dagsetapp för turister är ofta 50–80 km beroende på terräng, väder och kondition.
Att cykla tätt bakom en annan cyklist för att utnyttja vindskuggan. Den som ligger i lä kan spara upp till 30 procent av sin energi. Grundläggande taktik i grupp- och tävlingscykling.
Det tandade kugghjulet som sitter vid vevpartiet och driver kedjan framåt. Många moderna cyklar har bara ett drev (1x-system), medan äldre uppsättningar har två eller tre drev.
Gummiringen som sitter på fälgen och har kontakt med marken. Däckets bredd, mönster och gummiblandning avgör grepp, rullmotstånd och komfort. Landsväg använder smala slicks, gravel bredare med mönster.
Plastverktyg som används för att bända loss däcket från fälgen vid slangbyte eller punkteringslagning. Vanligtvis säljs de i set om två eller tre stycken. Man hakar fast den ena under ekern medan man arbetar med den andra. Plast föredras framför metall för att undvika skador på fälgen.
Lufttrycket i däcket, mätt i bar eller PSI. Rätt däcktryck påverkar grepp, komfort och rullmotstånd. Lägre tryck ger bättre grepp på löst underlag, högre tryck minskar rullmotståndet på asfalt.
Ett specialverktyg som används för att justera spänningen i ekrarna. Genom att dra åt eller lossa ekrar kan du räta upp ett hjul som slagit sig (blivit snett).
De tunna metallstängerna som förbinder hjulets nav med fälgen. Ekrarna håller hjulet i form och fördelar belastningen jämnt. Ett standardhjul har vanligtvis 28–36 ekrar.
En cykel med inbyggd elmotor som ger tramphjälp upp till 25 km/h. Motorn gör det lättare att ta sig uppför backar och cykla längre sträckor. Batteriet laddas via vanligt vägguttag.
Läs merHöjden över havet vid en given punkt på en cykelrutt. Elevation används i ruttplanering för att beräkna höjdskillnader och förstå hur kuperad en sträcka är.
En delsträcka i en längre cykeltur eller ett etapplopp. I tävlingssammanhang som Tour de France körs en etapp per dag, i turism kan du dela upp en led i valfritt antal etapper.
Ett europeiskt nätverk av långdistanscykelleder som sträcker sig genom hela kontinenten. Sverige har bland annat EuroVelo 7 (Nordkap–Malta) och EuroVelo 10 (Östersjöleden). Lederna är skyltade och väldokumenterade.
Läs merEn cykel med extremt breda däck (vanligtvis 3,8–5 tum) som ger flytförmåga på mjuka underlag. Perfekt för cykling på sand, snö och lera där vanliga däck sjunker igenom.
Se gaffel. Den del av cykelramen som håller framhjulet. Framgaffeln avgör cykelns styrgeometri och komfort – en kolfiberaffgaffel på en landsvägscykel väger under 400 gram, medan en dämpargaffel på en mountainbike kan väga över 2 kilo men absorberar stötar effektivt.
Växelmekanismen vid vevpartiet som flyttar kedjan mellan de främre dreven. Framväxeln ger stora hopp i utväxling och är vanligast på cyklar med 2x- eller 3x-system.
Ett markområde som kommunen eller staten avsatt för friluftsliv. Friluftsområden har ofta iordningställda stigar, rastplatser och parkeringar, och passar bra som utgångspunkt för cykelturer.
Den cirkulära metallringen som däcket sitter på. Fälgar tillverkas i aluminium eller kolfiber och deras profil påverkar både aerodynamik och hjulets styrka.
Global Positioning System – satellitnavigering som cykeldatorer och mobiltelefoner använder för att visa din position på en karta, spåra din rutt och navigera. Grundläggande verktyg för modern cykelnavigering.
Ett standardformat för GPS-data som innehåller waypoints, rutter och spår. Du kan ladda ner GPX-filer för cykelleder och importera dem i din cykeldator eller app för att följa en planerad rutt.
Läs merDen tvåarmade delen av ramen som håller framhjulet. Gaffeln kan vara stel (i kolfiber eller stål) eller ha fjädring (dämpargaffel) för att absorbera stötar från ojämn terräng.
Engelskt ord för grus som blivit en egen cykeldisciplin. Gravelcykling innebär att cykla på grusvägar, skogsbilvägar och stigar med en cykel som kombinerar landsvägscykelns effektivitet med mountainbikens tålighet. I Sverige finns tusentals mil grusväg som passar perfekt.
Läs merEn allroundcykel med dropbar (böjt styre) och bredare däck än en landsväg, designad för att klara både asfalt och grusvägar. Populär för bikepacking och äventyrscykling tack vare sin mångsidighet.
Naturligt eller krossat stenmaterial som används som vägbeläggning på landsbygdsvägar och cykelleder. Grusvägar utgör en stor del av Sveriges vägnät och erbjuder trafikfri cykling genom vacker natur. Underlaget varierar från finkornigt hårdpackat grus till grövre löst material. Bredare däck med minst 35 millimeter rekommenderas.
Läs merEn väg eller stig med grus som underlag. Vanligt på svenska landsbygdsvägar och cykelleder. Kräver bredare däck med mönster för bra grepp och stabilitet.
En cykel som kombinerar egenskaper från landsväg och mountainbike. Har rakt styre, medelbreda däck och ofta främre fjädring. Bra allroundval för pendling och lättare cykelturer.
Däck med ett mönster som fungerar på både asfalt och grus, vanligtvis 35 till 45 millimeter breda. Den slätare mitten ger lågt rullmotstånd på väg, medan mönstret på sidorna ger grepp i kurvor och på löst underlag. Ett bra kompromissval för cyklister som varierar underlag.
Den sammanlagda klättringen i meter under en cykeltur. Mäts som summan av alla stigningar. En tur med 500 höjdmeter innebär att du totalt klättrat 500 meter uppåt, oavsett start- och sluthöjd.
En grafisk visning av en rutts höjdförändringar längs sträckan. Höjdprofilen visar var stigningarna och nedförsbackarna finns, vilket hjälper dig planera energifördelningen under turen.
En träningsmetod där du växlar mellan perioder av hög och låg intensitet. Intervallträning på cykel är effektivt för att bygga styrka och uthållighet. Vanliga format är 4x4 minuter eller 30/30-sekunders-intervaller.
Antalet pedalvarv per minut (rpm). En kadens på 80–100 rpm anses ofta optimal för uthållig cykling. Hög kadens belastar hjärta och lungor mer, låg kadens belastar musklerna mer.
Den uppsättning kugghjul som sitter på bakhjulets nav. En modern kassett har vanligtvis 9–13 kuggar med varierande antal tänder, vilket ger olika utväxlingar.
Sveriges första nationella cykelled, 390 km lång mellan Göteborg och Helsingborg. Leden går längs kusten genom Halland och erbjuder en mix av havsnära landskap, pittoreska byar och fina badplatser.
Läs merDen metallänk som överför kraft från dreven vid tramporna till kassetten på bakhjulet. Kedjan slits med tiden och behöver bytas regelbundet – en utsträckt kedja sliter snabbare på drev och kassett.
En snabbkoppling för cykelkedjor, även kallad quick link eller missing link. Kedjelåset gör det möjligt att dela och foga ihop kedjan utan specialverktyg, vilket förenklar reparation vid vägkanten. Finns i varianter för olika kedjbredder – kontrollera att du har rätt storlek för din kedja.
Ett verktyg som pressar ut kedjestiftet för att dela kedjan. Oumbärligt vid kedjebyte eller om kedjan behöver repareras under en tur. Många multiverktyg för cykel har en inbyggd kedjemejsel.
Specialolja som appliceras på cykelkedjan för att minska friktion och slitage. Finns som torrolja (för torra förhållanden, lockar mindre smuts) och våtolja (för regn och blöta, håller längre men samlar mer smuts). Kedjan bör smörjas regelbundet, helst efter varje regntur eller var 200 till 300 kilometer.
En enkel anordning som håller kedjan spänd på cyklar med enkelväxel eller internväxlade nav. Utan kedjesträckare kan kedjan hoppa av på cyklar som saknar bakväxel.
Pedaler med ett mekaniskt fästsystem som låser fast cykelskon. Det ger effektivare kraftöverföring eftersom du kan dra uppåt i pedalvarvet, inte bara trycka nedåt. Man klickar loss skon genom att vrida hälen utåt.
Att cykla uppför en backe eller stigning. Klättring kräver god kondition, rätt växelval och en jämn kadensteknik. I tävlingssammanhang avgörs ofta loppet i klättringarna.
En lätt cykel med smala slickdäck och böjt styre (dropbar) designad för hög fart på asfalt. Landsvägscykeln är den klassiska tävlingscykeln och passar för träning och snabba turer på väg.
Ett litet kit med gummilappar, sandpapper och vulkaniserande lim för att laga punkteringar i cykelslangen. Billigare och lättare än att alltid byta till ny slang. Vulkaniserande lim ger hållbarare lagning än självhäftande lappar. Öva hemma innan du behöver laga på tur.
Ett verktyg som drar åt skruvar till ett exakt angivet vridmoment (Nm). Viktigt för kolfiberdelar på cykeln som kan spricka om de dras för hårt. Många komponenter har rekommenderat moment angivet.
En robust cykel byggd för terrängsykling med breda mönstrade däck, fjädring och kraftiga bromsar. Finns i varianter som hardtail (enbart framfjädring) och fulldämpad (fjädring fram och bak).
Ett kompakt fällverktyg med flera funktioner i ett – vanligtvis insexnycklar i storlek 2,5 till 8 millimeter, stjärnskruvmejsel, kedjeverktyg och ibland ekernyckel. Väger runt 150 gram och löser de flesta reparationer vid vägkanten. Topeak, Crankbrothers och Lezyne tillverkar populära modeller.
Läs merEtt skyddat naturområde med särskilda regler för besökare. I de flesta naturreservat får du cykla på anvisade stigar och vägar, men kontrollera alltid de lokala föreskrifterna innan du ger dig ut.
Den centrala delen av hjulet som ekrarna fäster i. Navet innehåller kullager som låter hjulet snurra fritt. Baknavet har även ett frihjul som gör att du kan sluta trampa utan att hjulet stannar.
En sträcka som lutar nedåt. I cykelsammanhang handlar nedförsbackar om teknik – rätt bromsning, kroppshållning och blick. På mountainbike är tekniska nedförsbackar en stor del av upplevelsen.
Allt du tar med dig på en cykeltur utöver själva cykeln. Packningen bör hållas så lätt som möjligt och fördelas jämnt på cykeln. En bra packningslista är avgörande för en lyckad flerdag tour.
Cykelshorts eller -tights med en inbyggd sittdyna (chamois) av skum eller gel. Dynan minskar friktion och tryck mot sadelns kontaktytor, vilket är avgörande för komfort på längre turer.
En metallställning monterad ovanför bakhjulet eller framhjulet, avsedd att bära cykelväskor eller annan last. Bakre pakethållare bär vanligtvis 20 till 25 kilo. Inte alla cyklar har fästpunkter för pakethållare – kontrollera att din ram har ösen innan du köper.
Sidoväskor som hängs på pakethållaren, vanligtvis i par på vardera sidan av bakhjulet. Panniers rymmer mycket och fördelar vikten lågt, vilket ger god stabilitet. Standardval för cykelturister.
De plattformar fästa på vevarmarna som du trampar på. Finns som plattformspedaler (för vanliga skor), klickpedaler (med låsning) och kombinationspedaler (klick på ena sidan, plattform på andra).
Huvudgruppen av cyklister i ett lopp. Att köra i pelotongen sparar energi tack vare vindskuggan. I vardagligt cykelspråk används ordet även om större grupper som cyklar tillsammans.
En kodad sträng som representerar en serie GPS-koordinater på en karta. Används i kartapplikationer för att rita ut cykelrutter. Google Maps använder encoded polylines för att komprimera ruttdata.
Hjärtslagsfrekvensen mätt i slag per minut (bpm). Pulszoner används för att styra träningsintensitet vid cykling. Mäts med pulsbröstband eller optisk sensor på klocka eller cykeldator.
Ett extra skyddslager inuti däcket som förhindrar att vassa föremål tränger igenom till slangen. Finns som inbyggt i däcket eller som separata inlägg. Sparar många stopp på grusvägar och stadscykling.
Synonym för landsvägscykel, ofta använt i dagligt tal. En lätt, snabb cykel med böjt styre och smala däck optimerad för fart på asfalt. Termen är vanligare bland hobbycyklister.
En enkel stuga vid en vandrings- eller cykelled avsedd för rast och ibland övernattning. Rastsygor kan vara öppna vindskydd eller låsbara stugor som bokas i förväg.
En reflexförsedd pinne som monteras på cykeln för att öka synligheten i trafiken. Vanligast på pakethållaren som en bakåtriktad orange flagga. Särskilt viktig vid cykling på landsvägar med biltrafik och i skymning. I Sverige krävs reflexer på cykeln vid mörker.
Sitsen på cykeln. En rätt anpassad sadel är avgörande för komfort och prestation. Sadlar finns i olika bredder och former – rätt val beror på din sittbensbredd, körställning och typ av cykling.
En liten väska som fästs under sadeln, avsedd för reservslang, verktyg, lappsats och andra nödvändigheter. En packad sadellåda väger runt 300 till 400 gram och ger trygghet att kunna hantera de vanligaste mekaniska problemen utan att behöva vänta på hjälp.
Röret som sadeln monteras på och som sitter i ramen. Sadelstolpens höjd bestämmer benhöjden och kan justeras. Det finns även sänkbara sadelstolpar (dropper posts) som styrs med ett reglage på styret.
Smärta och ömhet i sätespartiet orsakat av felaktig sadelpassform, för hårt sadeltryck eller för långa pass utan paus. Vanligt bland nybörjare och cyklister som bytt sadel. Åtgärdas genom att prova sadlar med rätt bredd för dina sittben, använda vadderade cykelbyxor och ta regelbundna pauser.
Läs merEn smal stig där bara en cyklist i taget får plats. Singletrack-cykling är kärnan i mountainbike och erbjuder tekniska utmaningar med rötter, stenar och snäva kurvor i skogsmiljö.
Det luftfyllda gummiröret inuti däcket som håller luften. Slangar finns i olika storlekar och ventiltyper. Att kunna laga eller byta slang är en grundläggande färdighet för alla cyklister.
En remsa av gummi eller plast som läggs mellan fälg och slang för att skydda slangen från att nötas mot fälgens ekerhål. Kallas även fälgband och bör kontrolleras vid däckbyte.
Att cykla med maximal kraft under en kort sträcka, vanligtvis under en minut. Sprintar avgör många cykellopps utgång och kräver explosiv benstyrka och god teknik.
Styrstammen som förbinder styret med gaffelröret. Stemets längd och vinkel påverkar cykelns styrgeometri och din körställning. Kortare stem ger snabbare styrning, längre ger stabilare.
En sträcka som lutar uppåt. Stigningens branthet anges i procent – en stigning på 10 procent innebär att du klättrar 10 meter på 100 meters horisontell sträcka. Stigningar över 15 procent anses branta.
Den del du håller i för att styra cykeln. Finns i flera varianter: rakt styre (mountainbike/hybrid), dropbar/böjt styre (landsväg/gravel) och uppsvept styre (touring). Bredden ska matcha dina axlar.
Se stem. Delen som kopplar ihop styret med gaffelröret. Termen styrstam är det svenska ordet för engelskans stem och används omväxlande.
En cykel byggd för två personer som sitter efter varandra och trampar gemensamt. Tandemen har dubbla sadlar, styren och vevpartier. Populär för par som vill cykla tillsammans i samma tempo.
En jämn, uthållig ansträngningsnivå strax under tröskeln. Tempokörning innebär att du håller en hög men hållbar fart under en längre period. Också en tävlingsgren där cyklister kör på tid.
En robust cykel designad för långdistanscykling med packning. Touringcykeln har stabil ram, breda däck, många fästpunkter för väskor och pålitliga komponenter som tål dagligt bruk under veckor och månader.
Ett däcksystem utan slang där däcket sitter lufttätt direkt mot fälgen. En tätningsvätska inuti lagar automatiskt små hål. Ger lägre vikt, bättre grepp vid lågt tryck och färre punkteringar.
Förhållandet mellan drevets och kassettens kuggstorlek, som avgör hur långt cykeln rör sig per pedalvarv. Hög utväxling (stort drev, liten kugge) ger hög fart men kräver mer kraft. Låg utväxling gör det lättare att klättra.
Öppningen på slangen eller fälgen där du pumpar in luft. De vanligaste typerna är bilventil (Schrader), racerventil (Presta/franska) och Dunlop-ventil. Se till att din pump passar din ventiltyp.
Axeln och lagringen som vevarmarna (pedalarmarna) sitter på. Vevpartiet sitter i ramens bottenfäste och är en av cykelns mest belastade komponenter. Finns i olika standarder som BSA, PF30 och BB86.
En enkel övernattningsplats i naturen, vanligtvis tre väggar och tak med öppen framsida. Vindskydd finns längs många svenska cykelleder och vandringsleder och kan användas gratis enligt allemansrätten.
Skyltar och markeringar som visar vägen längs en cykelled. Nationella cykelleder i Sverige markeras med gröna skyltar och cykelsymbol. Regionala leder har ofta egna logotyper. Kvaliteten på vägvisningen varierar – på populära leder som Kattegattleden är den utmärkt, på mindre leder kan det behövas GPS som komplement.
En enhet för effekt som mäter hur mycket kraft du producerar när du trampar. Wattmätare monteras i pedaler, vevparti eller nav och ger ett objektivt mått på din prestation oberoende av vind och terräng.
En sparad GPS-koordinat som markerar en specifik punkt på en rutt, till exempel en sevärdhet, rastplats eller avtagsväg. Waypoints kan läggas till i GPX-filer och visas på cykeldatorn.